Det nyligen presenterade internationella tåget syftar till att förbinda 39 huvudstäder med hjälp av tåg som kan nå hastigheter på mellan 300 och 400 km/h, och erbjuder ett snabbt, modernt och hållbart alternativ för långdistansresor på kontinenten.

Med en planerad sträcka på över 22.000 kilometer ska nätverket förbinda Lissabon med städer som Helsingfors, Bukarest och Kiev, och passera genom flera strategiska europeiska korridorer.

Enligt Executive Digest diskuterades ett nytt förslag till tidsplan i Bryssel i veckan, som anger 2035 som måldatum för slutförandet av de första delarna av nätverket, med prioritet för axlarna Paris till Madrid och Wien till Berlin.

Portugal ingick redan i den ursprungliga planen, men källor med koppling till EU-kommissionen bekräftade att tåget mellan Lissabon och Madrid skulle kunna vara ett av de första att gå vidare. Den befintliga infrastrukturen mellan de två huvudstäderna, som fortfarande är begränsad, bör bli föremål för en inledande investering på mer än 6 miljarder euro för att anpassas till höghastighetståg.

Förslaget ligger i linje med målen i den europeiska gröna given, som förutser en fördubbling av järnvägstrafiken för höghastighetståg fram till 2050. Enligt den nya rapporten från 21st Europe skulle arbetet i Iberia kunna inledas så tidigt som 2027, om finansieringen från Fonden för ett sammanlänkat Europa förverkligas.

Enligt samma källa fortsätter Starline-projektet att bygga på konceptet med tåg inspirerade av EU-flaggan, med stjärnor på vagnarna och interiörer som är utformade för komfort under långa sträckor. Varje tåg kommer att ha tysta områden, familjeavdelningar, cafeterior och höghastighets-Wi-Fi.

Stationerna kommer också att få en ny utformning. I Lissabon kan till exempel Gare do Oriente komma att omvandlas till en järnvägsknutpunkt med grönområden, kulturgallerier och digitala tjänster, vilket diskuterades vid workshopen "Future of European Stations" som hölls i Valencia i början av juni.


Styrning och hållbarhet

Enligt Executive Digest omfattar förslaget inrättandet av en ny europeisk järnvägsmyndighet (ERA), som är oberoende av Europeiska unionens järnvägsbyrå, med utökade befogenheter att förvalta och övervaka Starline-nätverket. Verksamheten ska anförtros privata företag under offentlig tillsyn, medan finansieringen ska ske genom europeiska fonder och nationella bidrag.

Nätverket kommer uteslutande att använda förnybara energikällor, med solpaneler på stationsbyggnaderna och direkta leveransavtal med producenter av vind- och solenergi.

Trots ambitionen kvarstår utmaningar. Plattformen "Hidden Europe", som nämns av källan som citeras ovan, har återigen varnat för projektets komplexitet, särskilt i bergiga områden och undervattensområden. Planen på att bygga en tunnel mellan Rom och Zagreb fortsätter att väcka tvivel om dess tekniska genomförbarhet och den beräknade kostnaden på 40 miljarder euro.

Den totala kostnaden för projektet, som redan har överstigit 800 miljarder euro, debatteras nu i Europaparlamentet. Medan vissa medlemsländer försvarar investeringen som strategisk, varnar andra för risken för budgetöverskridanden.

Och hur blir det med lågprisflyg?

Även om Starline har pekats ut som ett hot mot lågprisflyget fortsätter de att dominera marknaden. En studie som publicerades denna månad av Technical University of Delft visar dock att i korridorer med höghastighetståg, som Paris-Lyon eller Madrid-Barcelona, har andelen tågpassagerare redan överskridit 65%.

I Portugal, enligt Executive Digest, kan den förväntade minskningen av antalet flygresor mellan Lissabon och Madrid uppgå till 70 procent 2040, om höghastighetskorridoren förverkligas. Flygbolag som Ryanair och easyJet har dock stärkt alternativa förbindelser och inlett kampanjer för att behålla passagerarna, vilket visar att konkurrensen mellan flyg och tåg är långt ifrån avgjord.